APPENDIX - Ef 2:1-3

Vår position i Kristus: Levandegjorda med Kristus 2:1–10

 

Paulus går nu vidare i kapitel 2–3 (jag kommer dock här endast arbeta fram till och med 2:10) och beskriver hur Guds eviga plan som han talat om i kapitel 1 kommer att utföras och verka. Om kapitel 1 talade om de rikedomar vi fått i Kristus så övergår Paulus nu till att skriva om vår position i Kristus.

 

 

1. Vårt gamla tillstånd: Synden verkade mot oss, 2:1–3

 

¹Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. ²Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. ³Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

 

Ännu en gång skriver Paulus en lång sammanhängande mening (2:1–7). Hela denna menings subjekt är Gud och objektet är ”oss”. Detta avsnitt kan sammanfattas som: Gud har gjort oss levande, Han har uppväckt oss och satt oss på Faderns högra sida i Kristus Jesus. Det första avsnittet (v. 1–3) visar på vårt elände före Guds frälsningsverk i Jesus.

 

a. Vi var döda, 2:1

Folkbibeln väljer här att börja med också er har Gud gjort levande, men i grundtexten kommer detta först i v. 5, efter uppräkningen av vårt elände. Jag väljer här att följa grundtextens ordning och återkommer därför till denna fras i 2:5. Paulus börjar således med att beskriva vår situation utan frälsningsverket som ni som var döda genom era överträdelser [gr. tois paraptômasin[1], ”överträdelserna/felstegen”] och synder [gr. tais hamartiais[2], ”synderna”]. Dessa båda ord är i princip synonyma och omfattar, på grund av att de är skrivna i pluralis, alla våra felsteg, överträdelser och synder. Detta att vi var döda genom våra överträdelser och synder var vår situation utan Kristus – ty syndens lön är döden.[3]

 

b. Vi var olydiga, 2:2–3a

Tidigare levde [ gr. periepatêsate[4], ”ni vandrade”] ni i dem (dvs. våra överträdelser och synder) på den här världens vis [gr. kata ton aiôna tou kosmou toutou[5], ”enligt denna världs tidsålders sätt”]. Enligt Jesu ord i Johannesevangeliet var världen under ”denna världens furste”, men mot Jesus ”förmår han ingenting” (Joh 14: 30). På grund av detta levde vi ”på den här världens vis” och följde härskaren över luftens välde [gr. kata ton archonta tês exousias tou aeros[6], ”enligt luftens härskares makt”].[7] Det är ”härskaren över luftens välde”, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. Det är således denne ande som verkar i dem som lever ”på den här världens vis” och detta gör dem till ”olydnadens söner” [gr. tois huiois tês apeitheias].[8] Ordet ”olydnad” omfattar dessutom betydelsenyanserna ”otroende”, ”i opposition”.[9] Paulus menar att detta var universellt sant om oss alla, ty bland dem var vi alla en gång [gr. en hois kai hêmeis panta anestrafêmen pote[10], ”i vilka/vilket också vi alla betedde/levde oss en gång”].

 

c. Vi var fördärvade och följde synden, 2:3b

Detta visade sig enligt Paulus när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville [gr. en tais epithymiais tês sarkos hêmôn poiountes ta thelêmata tês sarkos kai tôn dianoiôn[11], ”i begären/lustarna köttets vårt gjorde viljan köttets och tankarnas”].[12]

 

d. Vi var vredens barn, 2:3c

Detta verkar Paulus mena är ”ofrånkomligt”, ty av naturen [gr. fysei][13] var vi vredens [gr. orgês][14] barn, vi liksom de andra. Denna syndiga natur gör att vi står under vrede.[15] Vår situation utan Guds verk i och genom Kristus är således helt hopplös.[16]  Men, Gud vare tack,[17] Han lämnade oss inte i detta elände utan sände sin Son Jesus Kristus.

---

[1] τοι̂ς παραπτώμασιν. Används även i Ef 1:7; 2:5.

[2] ται̂ς ἁμαρτίαις.

[3] Rom 6:23. Jfr Kol 2:11–15.

[4] περιεπατήσατε.

[5] κατὰ τὸν αἰω̂να του̂ κόσμου τούτου.

[6] κατὰ τὸν ἄρχοντα τη̂ς ἐξουσίας του̂ ἀέρος.

[7] Jfr 1 Joh 5:19 – ”…hela världen är i den ondes lögner”, direktöversättning av den grekiska texten; och 2 Kor 4:4 – ”Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – Han som är Guds avbild”. Detta ligger således i linje med vad jag argumenterat för i denna bok: att människans problem är att hon är förblindad och inte ser vad Gud redan gjort i Jesus Kristus, och detta förblindande är ett verk av lögnaren och bedragaren, djävulen (Joh 8:44).

[8] τοι̂ς υἱοι̂ς τη̂ς ἀπειθείας.

[9] Jfr Rom 11:30, 32; Ef 5:6; Hebr 4:6, 11.

[10] ἐν οἱ̂ς καὶ ἡμει̂ς πάντες ἀνεστράφημεν ποτε.

[11] ἐν ται̂ς ἐπιθυμίαις τη̂ς σαρκὸς ἡμω̂ν ποιου̂ντες τὰ θελήματα τη̂ς σαρκὸς καὶ τω̂ν διανοιω̂ν.

[12] Jfr Rom 1:21, som ännu en gång talar om förblindelse och mörker som orsaken till detta syndiga beteende.

[13] Φύσει.

[14] ὀργη̂ς. Jfr Kol 3:6–7.

[15] Jfr Joh 3:36, vilket ännu en gång befäster tanken att ”den som inte lyder Sonen skall inte se livet”, detta gör att Guds vrede blir kvar över den som inte tror.

[16] Jfr Rom 1:8–2:29.

[17] Läs gärna Rom 7:14–8:4 för Paulus beskrivning av hur hans eget elände vändes till Liv.