Dedikationen av boken

Jag upptäckte att jag glömt att ta med bokens dedikation (till min älskade hustru som står ut [oftast] med allt mitt läsande, skrivande, grävande och petande). Citatet (som jag älskar) kommer från Julian av Norwich och fungerar också som en slags sammanfattning av innehållet i boken:

Lägg nu detta på minnet. Kärlek var hans mening. Vem visade det för dig? Kärleken. Vad visade han för dig? Kärlek. Varför visade han det för dig? Av kärlek. Om du lägger detta på minnet, så kommer du att känna och förstå kärleken mer och mer. Men du kommer inte att lära känna något annat! Nej, aldrig! Så var det jag lärde mig, att kärlek var vår Herres mening. Och jag såg och kände mig övertygad om, att innan han skapade oss, älskade Gud oss, och att hans kärlek aldrig har försvagats och aldrig kommer att försvagas. I denna kärlek har alla hans verk blivit gjorda, och i denna kärlek har han gjort allt till vårt bästa, och i denna kärlek är vårt liv evinnerligt. Vår begynnelse var när vi blev gjorda, men den kärlek i vilken han gjorde oss fanns i honom utan begynnelse. I den kärleken har vi vår begynnelse. Allt detta skall vi för evigt få se i Gud.

Julian av Norwich (1991), s.158.